Bevingad

Med din hälsnig kom du,
en fjärils vinge mot min kind.
Kort, sedan borta
Men det var du...


Vem har sagt att inte själar kan ha vingar
och kroppar spröda som löv.
Med skimrande mönster och färger,
Ja, jag vet att det var du....




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0